4 april: 2årstrots och trött mamma

Åh den här datorn är knäpp, den raderade just allt det jag skrivit. Jag har inte tålamod med sånt här just nu. Det börjar verkligen märkas på Leona att hennes värld hamnat upp och ner nu sen Kira kom. Hon är trotsig och väldigt kinkig i synnerhet på kvällarna. Det krävs en STOR portion tålamod just nu, vilket man dessvärre inte alltid har och då känner man ju sig som en dålig mamma. Det är rätt jobbigt men jag vet samtidigt att det är såhär det är för de allra flesta småbarnföräldrar. Sen vill Leona inte somna i sin säng på kvällarna utan vill somna bredvid Micke i vår säng. Vi bär sen in henne till sig där hon oftast sover hela natten till ca 06 (ja det är lyxigt ändå). Men på helgerna när hon ska sova middag då somnar hon utan problem i sin säng utan ett knyst (konstigt det där).
Kira äter fortfarande väldigt ofta och har tack vare det gått upp fint i vikt. Vår BVC ssk var här i går och lillknubbo väger 3880 gr vilket Leona också vägde när hon var drygt 2 veckor men Kira känns ändå knubbigare på något sätt. Det är skönt att få en så bra viktuppgång som belöning efter att man maratonammat i 2 veckor och vilket jag gör fortfarande. Men överlag så är mina älskade döttrar SÅ olika både till personligheten och utseendet. Jag tror även att Kira har lite magknip ibland vilket gör att hon blir lite orolig och inte kan komma till ro. Hon gallskriker inte i alla fall inte så länge hon har bröstet i munnen eller ligger på axlen så det är förhoppningsvis ingen kolik i alla fall (peppar,peppar).

Nej nu får jag snart besök av två av mina kollegor och deras bebisar.

2 april: tillbaka till vardagen

I dag är Micke tillbaka på jobbet efter 2 veckors ledighet. I morse gick jag alltså för första gången själv i väg med barnen till Leonas förskola. Allt gick jättebra men det tog ett tag innan vi kom i väg. Jag ammade Kira samtidigt som jag försökte klä på Leona. Nu är Leona oftast duktig på att klä på sig själv men eftersom det nu blivit så sabla kallt igen så var det mycket kläder som skulle på. Hur som helst vi kom till dagis "bara" en kvart för sent.
I helgen har vi i princip bara haft familjemys och vi har druckit champange, rött vin och ätit seranoskinka, italiensk salami och dessertost (nästan allt sånt man inte får äta och dricka när man är gravid). Det har verkligen varit mysigt. Tyvärr blir det inte mer än 1 kanske möjligtvis 2 glas vin/champange på en kväll men det räcker egentligen även om det är sååå gott så att man skulle vilja ha lite till men jag vill verkligen inte snurra till det med en nyföding hemma.
I går försökte jag plåta båda barnen men det var lättare sagt än gjort då Leona inte ville sitta still. Hon har, som vi också lärt henne att säga "myrror i brallan".
Kira är lite lättare att ta bilder på här myser hon med sin mormor
Kira Anna Linnea
Nu har Kira vaknat och vill säkert snart ha mat igen (hon åt för 1 timme sedan) så jag måste sluta skriva.

31 mars: Kiras första shoppingrunda

I går var jag, Micke, Kira, Linda och Robin i Skärholmen C, eller egentligen så hann vi i princip bara luncha med Linda då jag efter det blev tvungen att amma Kira i typ 45 min i amningsrummet. Annars gick turen väldigt bra bortsett från att allt tog en väldigt lång tid men det är ju när man handlar med småbarn som sällskap. Jag hann i alla fall in i en butik H&M som var det viktigaste, där köpte jag både kläder till mig själv och Leona (tack pappa och Nina för presentkortet). Det var så skönt att handla lite nya kläder. Eftersom vi inte har någon våg hemma så vet jag inte vad jag väger men eftersom jag gick upp 9 kg under graviditeten med Kira så borde jag inte ha så många gravidkilon kvar. Efter att jag fött Leona gick jag ner 10 kg nästan direkt. Jag får väga mig nästa gång jag ska till BVC/MVC för det är deras våg som jag vägt mig på under graviditeten.

I dag har Mickis varit och hälsat på och Micke har varit och storhandlat. Stackars Mickis blev både spydd på och mer eller mindre nerbajsat av Kira. Sen kissade hon ner mig när jag skulle tvätta av henne allt bajs. Det komiska är att det är första gången som Kira både spyr ordentligt och bajsar ner sig. Hur som helst efter dessa incidenter har hon nu sovit gott i över 2h i sträck det är lyx. I natt tror jag faktiskt att hon sov uppåt 3,5 h i sträck och åt inte så jättemycket så mina bröst var som två ballonger i morse. Jag kan dock inte låta bli att fundera över hur hängiga de kommer att vara efter att ha ammat två barn (de är redan mycket hängigare än när jag ammade Leona) men det är sånt man får ta för att kunna ge sin älsklingar mjölk (och det är klart att det är värt det). Jag får investera i några riktigt bra Push-Up BH's sen :).
Nej nu ska jag ge min äldsta dotter lite tid innan hon ska sova (vilket förhoppnings är snart då klockan snart är 21)

27 mars: efter regn kommer solsken

I går kväll var min kära vän Pia här och hälsade på tyvärr urartade kvällen i halvt kaos. Leona kissade på golvet för att sedan halka i det, sen bajade hon i badkaret när Micke badade henne, hon var övertrött men speedad på samma gång och inte på sitt bästa humör direkt. Kira satt fast i mina bröst från kl.18 till kl.24, jag var helt slut efter detta och sov i de kläder som jag haft under dagen utan att ha hunnit borsta tänderna. Välkommen till tvåbarnslivet Sabina! Kände mig en smula deppig (tvåbarnschockad) i morse när jag vaknade MEN i kväll har varit precis motsatsen. Riina (Leonas gudmor) var här på besök och båda barnen var på superbra humör. Kira sov gott i Riinas famn, Leona var glad och pigg och sprang runt och lekte. Vi hann både äta i mer eller mindre lugn och ro samt städa i köket efteråt. Ja just det Kira och jag var med och hämtade Leona på dagis också och lilltjejen sov gott i vagnen hela tiden. Plus den tiden vi stannade och lekte i parken med Johanna (Leonas nya dagiskompis), hennes mamma Linda och Johannas lillbror Robin, som inte kan leka så mycket än då han är 4 månader men ändå (Leona avgudar honom). Med andra ord det har varit en toppendag. Alla är nöjda och glada. Vi får se hur natten blir jag misstänker att Kira kommer vara vaken och snutta mycket men nu har jag haft hela dagen på mig att "ladda batterierna" så det känns helt OK.
Våra underbara flickor

Kiras första vecka i livet

De första 3-4 dagarna i Kiras liv gick åt till att äta och eftersom jag bara hade råmjölk åt henne då så var hon inte riktigt nöjd kan jag säga. Inte så att hon skrek hysteriskt eller så men hon låg vid mitt bröst hela tiden och då överdriver jag inte. Jag kunde knappt gå på toa ännu mindre sova. På en natt sov jag ca 4 timmar och då inte i sträck. Var rätt trött de första dagarna kan jag säga. Att jag ens överlevde var nog pga alla hormoner som gör att du inte totalt däckar. Det är dessutom svårt att amma en nyfödd bebis liggande och även om man är omföderska så är man i alla fall lite ovan de första dygnen. Nu när jag ammar Kira på natten så somnar jag medan hon äter och det kanske inte är det bästa eller det som rekomenderas men man måste orka också. När jag inte måste amma henne typ varje till varannan timme på natten som det är nu så kommer jag nog inte att göra såhär men just nu är detta enda sättet för att klara av vardagen.
Kira 5 dagar gammal

I dag är Kira 1 vecka gammal och saker och ting börjar att fall lite på plats i alla fall. I dag har vi varit på 2 års kalas och Kira sov igenom i stort sett hela kalaset. Det verkar som om hon sover bättre och bättre nu är jag har ordentligt med mat till henne. Jag tycker mig redan efter bara 1 vecka kunna säga att hon inte alls är lik sin storasyster som person. Leona var betydligt lugnare (tro det eller ej), hon sov mer, var inte lika känslig för ljud samt mer "självständig". Får Kira välja så vill hon ligga i famnen hela tiden, Leona var nöjd även om hon inte låg i famnen och hon är än i dag inget klängigt barn och ingen "knäsittare" men det tror jag att Kira kommer att bli. Som min mamma sa, Kira är lik mig. Eftersom Leona är så lik Micke både till utseende och person så är det väl inte mer än rätt att vårt andra barn är lite mer lik mig :).
Kira 1 vecka gammal

Leona tycker att lillasyster är gullig men kan ibland vara hårdhänt mot henne. I dag har hon dragit henne i håret några gånger tex om det är svartsjuka, trots eller bara att hon inte riktigt vet hur hon ska hantera situationen det vet jag inte. Hur som helst blir jag ledsen när hon gör så men måste nog vara medveten om att det kan bli värre också. Jag är lite nervös för hur det kommer att gå när Micke börjar jobba om 1 vecka eller så (vi vet inte riktigt när det blir än) och jag blir ensam med båda tjejerna. Leona kommer att gå på dagis mån-fre 9-15 men det kommer att bli tufft på mornarna då jag måste gå upp 06 när Leona vaknar och då kanske inte sovit så mycket på natten. Sen ska vi dessutom i väg till dagis med två ungar och allt vad det innebär men klarar andra mammor detta så gör jag det.

Kira kommer till världen den 18 mars 2012

Efter en hel dag ensam hemma med badande och allmänt relaxande satte värkarna i gång vid ca 20 tiden den 17 mars. Micke kom hem vid 18.30 och jag hade klätt upp mig och ville gå på bio men Micke var trött efter en lång dag ute i Kungsängen. De första värkarna som kom tolkade jag som förvärkar då jag haft en hel del kraftiga förvärkar under veckan som gått men när vi satt och åt middag och jag kände att det kom flera stycken under den tiden då började jag undra om det inte var på G. Leona skulle sova kvar hos farmor och farfar så det var en perfekt tidpunkt, nästan overkligt bra. Vid 20.40 började vi klocka värkarna som då kom med ca 8 minuters mellanrum och varade i ca 50 sek. Efter bara en timme vid 21.30 tiden hade värkarna eskalerat till 2-3 minuters mellanrum och de höll i sig i ca 1 min. Sen kämpade vi på där hemma i 2 timmar och åkte in till förlossningen vid 23.30. Micke masserade min ländrygg vid varje värk precis så som han gjorde när Leona skulle födas och det hjälpte verkligen jättemycket. Kl.23.56 skrivs vid in på förlossningen jag är livmodermunnen är då öppen 6 cm. Vattnet har fortfarande inte gått och mina värkar är riktigt kraftiga nu. Får lustgas som jag ber om och Micke fortsätter att massera. Jag får en nål(PVK) för första gången på min högra handrygg men eftersom värkarna är så kraftiga så känner jag knappt när barnmorskan sätter den trots att den är ganska grov. Barnmorskan som heter Åsa säger att hon kommer inte och undersöker mig om 2 h men att om vattnet går eller om jag känner att det blir väldigt jobbigt med värkarna så ska jag ringa på henne. I det här läget tappar jag tiduppfattningen och titta på klockan är det sista man gör i ett sådant läge. I min förlossningsjournal står det heller inte mycket men strax efter 01 så säger jag åt Micke att ringa på barnmorskan för det börjar trycka på ordentligt nedåt och värkarna är inte av denna värld. Barnmorskan kommer in och undersöker mig och säger "OJ du är öppen 10 cm, jag tar hål på hinnorna nu så att vattnet går". Efter det får jag så kraftiga krystvärkar att barnmorskan säger åt mig att vråla i lustgasmasken för att jag skriker så högt. Efter ca 3 krystvärkar är lilla Kira ute. Klockan är då 01.22 och hon ser ut som en liten apa är min första tanke men den sötaste apan jag sett i mitt liv. Jag är helt färdig och ligger och flämtar på britsen när de lägger upp henne illvrålandes på mitt bröst. Jag hör redan nu att hon har helt klart större röstresurser än sin storasyster. Vid 01.30 kommer moderkakan ut och barnmorskan undersöker mig och jag har inte en enda bristning i underlivet vilket är känns helt otroligt med tanke på att det gick så fort.

Välkommen till världen älskade Kira, 3685 gr och 50 cm lång!

Länk till gravidblogg

Eftersom jag har så begränsat med tid så hinner jag tyvärr inte blogga om Leona utan få nu koncentrera mig på pyret i magen. Jag hinner knappt blogga om det heller men det finns i alla fall ett färskt inlägg på http://sabinathompson.webblogg.se

6 september: Long time no see

På 3 månader har jag varit borta från bloggen. Det är inte det att jag inte velat blogga utan jag har helt enkelt inte haft tid. På sommaren har man ganska mycket annat för sig än att sitta framför datorn plus att vi har en liten tjej med massa myror i brallan. Jag vet att jag sagt det förut men hon är ett litet vilddjur. Just nu är hon extra i gasen då hon för dryga veckan sen började på dagis. Eller förskola som det korrekta namnet är. Hon stormtrivs och i dag när jag hämtade henne ville hon inte gå hem. Hon har börjat säga lite ord så som "mormor", "katt", "Aj", "mina", "vovov", "där", "titta". När vi säger bil så säger hon "brrrruuumm" och hon förstår väldigt mycket av det vi säger till henne. En annan stor händelse i Leonas liv är att hon i mars ska bli storasyster. De flesta som läser denna blogg vet redan om detta men jag skriver det i alla fall. I morgon går jag in (eller bebisen är det ju) i v.14. Jag tänkte även denna gång gravidblogga då det är så roligt att läsa i efterhand. Bloggen kommer att ligga på samma adress som den gjorde när jag gravidbloggade förra gången http://sabinathompson.webblogg.se. Jag får avsluta detta inlägg med en bild på min vackraste dotter!

14 juni: Leona går och nu är vi äkta makar

Det är nästan exakt en månad sen jag bloggade sist men det finns ju en bra förklaring till detta. Leona är väldigt intensiv som sagt och vi har haft fullt upp med bröllopsförderedelser. Dessutom har Leona sovit ovanligt lite den senaste tiden, när det var som minst ca 45 min under dagtid. Visserligen sover hon hela nätter och då 11-12 h i sträck så jag ska inte klaga men man hinner inte med så mycket under dagen med en liten torped i huset. Sen har lilla tjejen börjat att gå. Detta var nog för nästan exakt en vecka sen, ja i samband med vårt bröllop mer eller mindre. Hon har sugit på denna karamell länge då det var över en månad sedan hon tog sina första riktiga (faktiskt rätt stadiga) steg. Det som är skönt är att hon är så pass säker på foten att vi inte behöver passa på henne. Känner hon sig osäker sätter hon sig ner. Däremot klättrar hon på precis allting som henne far också gjorde som barn. Äta själv är en annan färdighet som hon håller på att öva på. Det blir väääldigt kladdigt och jag som inte gillar kladd får verkligen stålsätta mig.


Det är så otroligt skönt med sommar och att vi numera bor i radhus är helt ovärderligt. Det är så fantastiskt att bara kunna öppna dörren och gå ut. Är det varmt kan Leona sitta ute och plaska i sina lilla pool. Bilder från poolbad kommer senare.

Även om detta är en blogg om Leona så måste jag ändå lägga upp en fin bild som Mickis tog på oss på vår stora dag.

Det var en fantastisk dag och allt blev helt perfekt med allt från väder till mat. Tack till alla som förgyllde vår dag!


17 maj: 1 års trotts och sova är överskattat.

Nu var det bra länge sedan jag bloggade. Tiden liksom flyger förbi och jag tycker att jag har mycket att göra hela tiden. Leona som nu fyllt 1 år har kommit in i något slags minitrotts, hon ska minsann tala om så fort hon vill eller inte vill något genom att gapa rakt ut. Ganska tålamodsprövande för oss  som föräldrar men som tur är så slutar hon gasta rätt fort om vi bara håller oss lugna och inte ger med oss. Samtidigt så är det bra att lilla damen talar om vad hon vill och inte för överlag är hon ändå väldigt glas och BUSIG! Ett av hennes nya upptåg är att klättra upp och sätta sig i lådor eller varför inte klättra upp på en stol eller pall. Hon går fortfarande inte mer än några enstaka steg lite då och då det verkar inte som om hon tycker att det är nödvändigt att gå när det går så fort och bra att krypa.

Som jag konstaterat flera gånger tidigare så har Leona sov och icke sov perioder. Just nu är det det sistnämnda. Hon kan somna så sent som 20.30-21 om kvällarna men ändå vakna runt 6.30. Men i morse sov hon till 7.30 och det är väldigt skönt. Denna gång bekymmrar detta inte mig nämdevärt då jag vet att hon gör såhär nästa vecka kommer hon antagligen vara jättetrött och sova mycket istället. 

I går var vi på rundvandring på Karlavagnen det dagiset som Leona antagligen ska börja på i slutet av augusti. Det verkade trevligt och jag fick svar på lite frågor som jag hade om bla tider och rutiner som förskolan har. Jag har säkert nämt tidigare att jag from 1/9 ska gå ner i arbetstid till 80% dvs 30 h/veckan. Eftersom jag kommer att fortsätta att jobba minst var tredje helg så betyder det att jag kommer att vara ledig minst 2 dagar i veckan i snitt. På så sätt blir det inte så långa dagar för Leona på dagis. När både jag jobbar ett dagpass kommer Leona att få vara på dagis 6.30-16, eftersom jag och Micke jobbar exakt samma tider då. Det känns som väldigt långa dagar för en knappt 1.5 åring. Men så långa dagar kommer Leona bara att ha 1-2 gånger i veckan. Jag tror att detta blir toppen och vill jag så kan Leona vara hemma med mig på dagen och så kan vi hitta på något roligt och så får vi tid att umgås med varandra. Dessutom kommer både Janina och Elin att vara hemma med sina små bebisar i höst så då kanske jag har tid att träffa dem mer också.

Förra söndagen firade vi tillsammans med familjen att Leona fyllt 1 år. Det var jättetrevligt och Leona passade på att umgås lite med sin morfar



















2 maj: Leona går och älskar att pussas!

I dag, 1 år efter hennes beräknade födelsedag har Leona börjat att gå. Hennes absolut första steg kom i slutet på februari och något steg här och där har hon lyckats med. Men i dag så tar hon flera staplande steg och inte bara en gång utan flera. Efter detta blir hon överlycklig och får därmed lite självförtroende och försöker i en gång till. Sen tycker hon även att det är väldigt skoj att stå själv och klappa händerna samtidigt






Jag har säkert nämt i tidigare inlägg att Leona älskar att pussas och gör det mer än gärna och till och med på beställning.

Puss på dig pappa!



Detta blir ett kort inlägg textmässigt. Jag är trött och ska snart gå och sova. Avslutar med en bild på mina två muppiga älsklingar

Det finns inga ord för hur mycket jag älskar er!

Oj jag glömde nästan att nämna att Johan och Janina i natt välkomnade sin andra dotter, Pantera. De har redan lagt ut bilder på FB och hon är väldigt söt och lik sin mamma. Drygt 4,4 kg vägde hon, det är repekt tjejen! All lycka till dem!

27 april: Påsken 2011 och tillbakablick på 2010.

Jag har tänkt att jag ska försöka blogga i flera dagars tid nu men vi har så otroligt mycket att göra just nu men allt vad renoveringar och förberedelser inför bröllop heter och för att inte tala om att jag jobbar heltid. Jag jobbade nästan hela påskhelgen med undantag för skärtorsdagen och långfredagen. På långfredagen var vi ute på mammas land och mös och åt gott. Så lite påskmys blev det i alla fall. Leona älskar att det är så varmt ute och går om vi håller i henne i en hand men krypa är nog det hon ändå tycker bäst om. Inte så praktiskt att krypa på smutigt gräs eller asfalt. Tidigare har jag inte önskat att hon ska börja gå men nu gör jag faktiskt det, men det är inte långt kvar tills hon gör det. Micke gick 2 dagar efter sin 1 års dag vi får se om Leona bräcker det. Hon fyller ju 1 år om en vecka, vår lilla tjej som inte är bebis längre. Jag gick när jag var 13 månader och då var jag riktigt stadig. Leona kan gå själv men det är precis som om hon inte litar på sig själv. Sen beror det på vad man menar med gå. Några steg tar hon själv lite då och då, inte självmant kanske utan mer att det bara blir så eller om vi uppmuntrar henne. Så börjat gå lite det har hon. Jag har köpt lite skor till henne på Tradera bla ett par rosa ballerinaskor (inte min stil jag vet men de är faktiskt rätt söta) och ett par sandaler. Det är svårt att hitta rätt storlek faktiskt men jag tror efter mycket om och men att hon har storlek 19-20 i skor.

Här har vi en glad unge i lite nya kreationer:


Blöjrumpa! Här är de nya skorna med tillhörande solhatt!



Tänkt att vi haft Leona i ett år snart. Jag har så svårt att tänka mig ett liv utan henne. Hon är för det mesta världens gladaste och i morse låg hon och gosade med oss i vår säng i över en timme och somnade nog till i 30 min med oss också. Så otroligt mysigt. Hon älskar att pussas också och varje dag får man en sån där blöt puss.

Tänkte att det kunde vara skoj med ett uttdrag ur min gravidblogg. Så här skrev jag för nästan exakt ett år sedan alltså den 26 april 2010:

"Jaha sista veckan innan BF. Samtidigt som gravidteten gått fort så har den även gått långsamt då redan när man plussar vill träffa sin lilla bebis med en gång. Fast nu har det blivit så självklart att vara gravid. Som Elin sa "ja nu har jag ju vant mig vid att du har den där magen, det kommer bli konstigt sen när du inte har den längre". Ska kanske tillägga också att jag och Elin ses ca 2 gånger i veckan så hon ser mig rätt ofta. Sen så är det ju så att jag har mått bra i princip hela tiden och allt som allt så måste jag ändå säga att jag verkligen gillar att vara gravid. Jag nästintill älskar det. Hittills tycker jag att veckorna 30-35 nästan varit de bästa. Magen syns verkligen då och är rund och fin och jag har mådde jättebra."

"Det känns att det verkligen är trångt för henne där inne och man känner mig rätt fullproppad på något sätt. Detta är på ett helt annat sätt än för bara dryga veckan sedan. Trotts att det är trångt där inne är hon vissa dagar helt tokig. Snurrar runt och putar på mig och på sin pappa som skiner upp varenda gång han känner henne. Att bero på pappa Micke så fick han "beröm" av min moster i går när vi var hos mormor och firade hennes 79 års dag. Min moster tyckte att Micke var så gullig eftersom han klappade på min mage så mycket. Jag vet ju att han gör det men man lyser ändå upp inombords när någon annan också ser det och uppskattar det."

Ja det var tider det. Det var verkligen mysigt att vänta barn och jag hoppas att jag får vara med om det minst en gång till.

Hittade också en bild på Leona när hon är 1 månad gammal som jag bara måste visa:


Underbara älskade unge mamma och pappa älskar dig så!

17 april: Vår och mycket intensiva tider!

Min kompis Elin har flera gånger sagt till mig att den mest krävande (jobbiga) tiden med hennes dotter Alvina (som nu är 2.5 år) var när hon var runt 1 år och jag måste nog säga att jag håller med. Leona är en helt underbar liten krabat men just nu är hon så intensiv. Allt blir tråkigt efter max 10-15 min och det måste hända saker och ting hela tiden för att hon ska var nöjd. Hon klättrar på nästan allt, kryper omkring som en dåre, hänger sig i armarna för att komma upp på tex matstolen. Detta i kombination med att jobba 100 % gör att man lite då och då blir väldigt trött. Jag tror faktiskt inte att jag under Leonas livstid varit så här trött, om det är vårtrötthet eller vad det vet jag inte. Det känns aldrig som om jag blir riktigt utvilad och min hjärna är lika seg som deg. På jobbet är jag mer förvirrad än någonsin och det är så frustrerande. Men som allt annat är det nog bara tillfälligt.

Just nu är det lite tufft bara men det är VÅR och det är underbart.

Här har vi en unge som också är underbar, även om hon är jobbig ibland.


"Men pappa jag vill sitta hos dig, NU"

8 april: Morgonpigg unge (igen)

Jag ska försöka blogga lite snabbt innan Leona vaknar. När vi ställde om till sommartid så fortsatte Leona med sina sovrutiner men de blev då förskjutna en timme så istället för att sova 19-06 så sov hon 20-07 vilket jag faktiskt tyckte var bättre. Men nu sedan i tisdags så har ungen vaknat runt 6.30 igen men hon går inte och lägger sig förrän vid 20 snåret. Typiskt! Men jag tror att det är som det brukar vara med att Leona har en "sova mindre period" just nu. För som jag nämt tidigare så är det ju så hon gör. Men vi ska inte klaga då hon sover hela nätter igenom, det är så otroligt skönt!

I går var jag och Leona och hälsade på Elin som är havandeskapsledig. Hon hade världens fotboll till mage helt rund och sååå otroligt fin. Jag tror hon sa att hon är i v.33. Klappade på den flera gånger och eftersom jag själv har varit gravid och vet hur det känns nu så kändes det nästan som jag också var det just då. Jag älskar gravidmagar.

Leona kan fortfarande inte öppna våra kökskåp och lådor då vi har små beslag samt att de är tröga men jag brukar öppna en låda till henne där vi bla har slevar och sånt som inte är farligt för henne att leka med. Hon älskar att stå med oss i köket och leka i "sin" låda. Haha en liten köksterrorist!


För övrigt ser hon ut som en pojke på den här bilden så den är inge vidare bra egentligen. Men hon är söt ändå såklart!

6 april: Leona är stadsbebis

I går var vi som sagt på BVC och lillskruttan hade växt och gått upp rätt mycket i vikt. För två månader sen vägde hon 8890 gr och var 73.5 cm lång och i går vägde hon hela 9670 gr och var 75 cm lång. Hennes viktkurva planade ut när hon började krypa samt efter att jag slutat amma henne. Nu ligger hon precis på snittkurvan på vikt men tro det eller ej så ligger hon över snittet på längden. Jag tyckte att det var skönt att hon gått upp så fint eftersom hon är så aktiv så behöver hon ha lite hull att ta av.

I dag har jag varit ledig och hela familjen Thompson/Larsson (snart är vi bara fam Thompson) har varit inne i stan för att kolla på saker inför bröllopet. Vi har varit på Åhlens city, NK(där jag bara varit en gång tidigare) och Gallerian. NK är faktiskt rätt mysigt på något sätt, det är väl Stoclholms svar på Harrod's. Visst det osar "överklass" men är rätt trivsamt ändå. Leona var snäll i princip hela tiden men när vi varit inne i stan nästan 4 h då ledsnade hon, vilket jag förstår.

Hon har som sagt en "piggperiod" nu och har bara sovit 2 h i dag på dagen och slocknade nu relativt lätt vid 20.15 tiden. Jag hoppas verkligen att hon sover till ca 07 i morgon för i morse vaknade hon 6.30 och både jag och Micke gick upp då. Men hon är ändå världens finaste lilla tjej. Hon är så social och älskar att "prata" med främlingar på tåget. Hon charmar de flesta (det vill man i alla fall som förälder tro) och är ju nästan alltid glad. Hon har tre nya tänder på G vi märker att det kliar i munnen på henne ibland men hon är faktiskt rätt oberörd, hon har väl vant sig antar jag.

Nej nu måste jag se till att få lite gjort här.

5 april: BVC kontroll och överspeedad Leona

I går kväll var det en sån där kväll som gör mig lite småstressad och som jag helst vill bara hoppa över. Leona kunde absolut inte komma till ro även om hon var väldigt trött. Det slog över helt enkelt. Hon grät och skrek och det tog oss ca 30 min att få henne att somna och det är långtid för det brukar ta mellan 2-10 min i vanliga fall. Det blir så ibland men just nu är det ganska mycket så då Leona har en väldigt aktiv period just nu. Hon är verkligen överallt och är superpigg. Inte så konstigt kanske eftersom hon äntligen blivit av med sin hosta och snoriga näsa som hon fick dras med i nästan 2 månader. Sen tror vi att det finns ett samband med att Leona har svårt att komma till ro och att vi har eller har haft besök precis innan hon ska sova. I går var Leonas gudmor Riina här och det tyckte Leona såklart var skoj. Men som jag sa till Micke så måste Leona kunna varva ner även om vi har folk hemma. Problemet är att hon nu är i någonslags mellanålder. Hon är för liten för att uppskatta att vi läser en bok för henne för att varva ner och för stor för att bara kunna sitta still i famnen (eller snarare för speedad kanske). På nätterna och dagarna sover hon fortfarande som en prinsessa och det är kanske huvudsaken men nattningarna måste fungera också, i synnerhet när vi sen får ett till barn (nej jag är inte gravid Janina :P).

I helgen var vi bland annat i Väsby och hälsade på mina föräldrar. Sen var vi på en tjejmiddag hos mammas kompis. Helgen blev lite upp och ner men jag tror att det var bra för min fyrkantiga hjärna att se att det går hur bra som helst att ta med Leona. Låta henne somna i vagnen för att sen lyfta över henne i bilen och att det ändå går att få henne att somna om i sin resesäng hemma hos mamma sen. Jag tycker inte om att jag blir för fyrkantig ibland och snöar in på mina och Leonas rutiner för mycket.

I dag ska vi till BVC på 10-12 månaders kontroll. Vi har inte varit på BVC sen i början av februari så det ska bli skoj att se vad lillskruttan väger och hur lång hon är. Jag jobbar ikväll men hinner precis vara med på BVC (på så vis är det toppen att jobba skift). Efter detta ska Micke och Leona på babyrhytmik det tror jag att Leona kommer att älska och förhoppningsvis kanske Micke träffar på någon annan pappa där också.

Nej nu har jag lite att stå i medan lilltjejen sover och Micke renoverar på undervåningen.

1 april: Leona står själv

OJ, jag har inte uppdaterat bloggen på 2 veckor. Ledsen för det men jag har jobbat rätt mycket och har helt
enkelt inte haft tid. Jag jobbar betydligt mindre nu i april än i mars så förhoppningsvis har jag tid att uppdatera i alla fall 2 gånger i veckan. Leona utvecklas fort och nya saker händer mest hela tiden. Nu står hon själv. Dock vet hon inte om att hon kan det så upptäcker hon att hon står utan stöd så sätter hon sig ner.  Det är rätt skönt att hon är lite försiktig för det har lett till att hon (peppar,peppar) inte gjort sig ordentlig illa någon gång eller rättare sagt hon gör sig sällan illa överhuvudtaget.

Leona just nu:
Sover 11 h per natt (vaknar kanske 1 gånger per natt men somnar nästan alltid om själv, sååå skönt!)

Börjar förstå vad man säger. Hon vet oftast var lampan är om man frågar, förstår ett NEJ, kan följa lättare uppmaningar (om hon vill det vill säga).

Står själv och kan ta tre steg men ramlar sen

Går bra med sin läragåvagn

Kan pincettgreppet och äter en hel del mat själv tex pastaspiraler och majskorn

Dansar så fort man sätter på musik, älskar i synnerhet Robyn

Det är med andra ord en väldigt härligt tid just nu. Leona är som en solstråle och har efter nästan 2 månader av hosta och snor blivit frisk. Detta är såklart en stor anledning till varför hon sover bra och är glad mest hela tiden. Dock vill hon inte gå och lägga sig när vi har gäster då vill hon vara med. Annars är hon överlag lätt att natta numera. Vi lägger ner henne i sängen och hon somnar själv inom 5 min utan att vara ledsen.

I helgen ska vi åka till Väsby och hälsa på min familj så Micke är på Åland. Jag är nämligen långledig var ledig i går och är ledig i dag och hela helgen. Det är så skönt att få lite tid med Leona och få ett break från jobbet.


Stoppa sina fingrar i andras munnar är en favorit sysselsättning just nu


Mamma lilla bus!


17 mars: Oändlig kärlek!

Den kärleken jag känner för Leona är så otroligt stark. Ordet kärlek har fått en helt annan innebörd efter Leona kom till oss. Självklart älskar jag Micke otroligt mycket men kärleken till Leona är någon aldeles speciellt. Jag längar så efter henne när jag är på jobbet om dagarna.

Innan vi fick barn så tänkte jag att det var så bra att vi har så pass många potientiella barnvakter och ja det är super men rent känslomässigt så vill jag inte lämna bort Leona så ofta. Innan jag började jobba så var hon för liten för barnvakt (mer än någon enstaka gång). Vi hade i och för sig barnvakt till henne för första gången när hon var 6 månader men det var en engångsföretelse. Nu när jag jobbar heltid så känns det som om jag inte får träffa henne så mycket och därför vill jag inte lämna bort henne så ofta. Micke är nog mer för att lämna bort då och då men nu är det ju han som är hemma och får träffa henne mycket. Dessutom tror jag att det är lite av en mammagrej att hålla lite hårt i sina barn.

Att leka med andras barn kan vara skoj (för någon som är barnkär som jag) men att leka med sitt eget barn är fantastiskt (för det mesta). Jag har också roligt när jag leker med Leona. Jag trodde inte att det skulle vara så här skoj att ha barn (visst det är inte alltid skoj men för det mesta). Eller som Micke sa nyligen "inte kunde jag drömma om att det var såhär underbart att vara förälder". Innan man har barn själv så ser man ofta till det "jobbiga" med att ha barn (det hör kanske till för att man ska tänka efter ordentligt innan man bestämmer sig för att skaffa barn) men nu när man har barn så tänker jag definitivt mer på hur underbart och mysigt det är och ser alla fördelar med att vara förälder.

Älskade unge vad skulle jag vara utan dig! Jag älskar dig för alltid!

15 mars: Hemmafix

Jaha nu när man precis har satt sig efter en timmes städande och fixande då vaknar det lilla grynet. Vi får se hur långt det här inlägget blir. Micke är inte hemma så jag och Leona är själva.

Ja gisses man måste vara effektiv som småbarnsmamma. På en timme har jag gjort följande:
Duschat, klätt på och sminkat mig
Städat övre badrummet (lite medan jag duchade)
Dammsugit på övervåningen
Vikt in tvätt

Nu känner jag mig lite mör faktiskt. Det är otroligt vad olika det vara när det gäller hur effektiv en människa är. Jag tror nog att jag är rätt effektiv och snabb av mig. Micke är nog mittimellan. Det som sinkar honom mest är nog att han har lång startsträcka. Men när han väl är igång så är han effektiv. Dock har han liksom många män (vilket han inte erkänner själv) lite dålig simultankapacitet. När han leker med Leona jag då leker han med Leona, punkt slut. Samtidigt tror jag att det är roligt för Leona att få sin pappas fulla uppmärksamhet lite då och då. Jag har ju en tendens till att fara runt så mycket.

Hm det verkar som om den lilla terroristen har somnat om. Skönt! Både för henne och mig. Efter lunch ska vi kila över till Jeanette och henne två tvillningar David och Julia, det blir skoj. Sist blev Leona rädd för David, hehe för han precis som Victor gör glädjetjut när han är glad men då var Leona trött. Nu har vi lite bättre förutsättningar tror jag.

Jag tror inte att jag har gått ut med det på bloggen tidigare men jag och Micke ska gifta oss den 9 juni. Det blir ett för oss litet bröllop. Men det kanske inte är så konstigt om jag inte skrivit något om det eftersom den här bloggen främst ska handla om Leona. På lördag ska jag och Pia in till stan och kika på brudklänningar. Mamma ska vara barnvakt åt Leona på lördag för Micke är inte hemma. Det blir skoj för Leonisen att få lite egentid med sin mormor och kul för mig att också få egentid.

Nej nu måste jag sluta, ska försöka hinna med att titta på kostymer till Micke (på nätet) innan Leona vaknar igen.


11 mars: sovit hela natten och vad är egentligen jämnställdhet?

I natt sov Leona hela natten i princip. Hon vaknade till och pep lite vid 04 men somnade om själv. Sen sov hon till 6.30 så det är vi riktigt nöjda med. Jag hoppas som sagt att det här med att vakna på nätterna och inte somna om är övergående men om det inte skulle vara det så har jag beställt Anna Wahlgrens "sova hela natten". Jag har ju diskuterat AW's metod förut och vi har hittills inte föjt den till punkt och pricka men det har gått bra ändå. Men med dessa mått mätt så har Leona inga direkta sömnproblem. Vi har ju gjort lite som AW förespråkar redan innan jag läste om metoden och jag tror att Leona är relativt trygg i sin säng men när hon får perioder som denna så blir det om bara lite mer krånligt. Jag vet dock att det är många barn (även barn vi känner) som sover betydligt sämre om nätterna än Leona men allt är relativt. Jag förstår inte hur vissa orkar att fortfarande ge sitt barn tex välling 2-3 gånger per natt. Det är en sak om man av någon anledning har ett barn som behöver detta men annars så måste detta vara jobbigt. Jag tror att många och det gäller även oss ibland gör det svårare för sig än vad det är. Jag vet att jag ibland tänker lite för mycket och är lite för fyrkantig. Men överlag så har vi haft en väldigt tur med allt gällande Leona. Hon är så otroligt snäll men vet vad hon vill och hon är för det mesta väldigt glad.

Micke har nu kommit in i rollen som pappaledig. Jag tror att vi båda blev lite överrumplade över omställningen även om vi var förberedda på det. Jag har som sagt rätt betämda åsikter om hur saker och ting ska skötas här hemma gällande hushåll och Leona. I synnerhet det först nämda (tro det eller ej). Jag tror att många människor (läs kvinnor) har en släng av detta. Det som är svårt men som man faktiskt måste acceptera är att alla gör saker på olika sätt. När jag var hemma prioriterade jag städning och tvätt väldigt högt. Ja det gick faktiskt till överdrift så att det blev jobbigt för mig själv. Jag tror att det hade att göra med att jag var lite understimulerad för jag behöver ha ett projekt eller flera. Nu har jag det: familjen, jobbet och träningen. Det är klart att jag saknar att vara mammaledig men jag saknar inte rastlösheten i kroppen som jag hade de sista månaderna. Nu när Micke är hemma så städar han självklart också men han lägger mer tid än vad jag gjorde på att leka med Leona eller bara sitta på golvet med henne och just nu är det precis vad hon behöver. Jag lekte sjävklart med Leona också men jag tröttnade rätt fort eller kände att det var så mycket jag "måste" göra. Sen fixar Micke hemma genom att rensa i förrådet, sätta upp hyllor mm. Jag tror inte att vi på något sätt lever ojämnställt men jämnställdhet är en väldigt svår fråga. Jag fick ett litet tips av Silvia (Victors mamma ni vet) att göra saker tillsammans tex vika tvätt, laga mat eller städa i köket. Det låter kanske självklart men det är lätt att man gör två olika saker. Är Leona vaken måste ju någon av oss se efter henne. Att göra saker tillsammans är mysigt! Vi får saker gjort men samtidigt får vi tid att prata och bara vara tillsammans, ok det är inte kvalitetstid men den är ändå rätt begränsad när man har småbarn.

Micke och Leona ni gör mig hel! Jag älskar er!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0