Min kompis Elin har flera gånger sagt till mig att den mest krävande (jobbiga) tiden med hennes dotter Alvina (som nu är 2.5 år) var när hon var runt 1 år och jag måste nog säga att jag håller med. Leona är en helt underbar liten krabat men just nu är hon så intensiv. Allt blir tråkigt efter max 10-15 min och det måste hända saker och ting hela tiden för att hon ska var nöjd. Hon klättrar på nästan allt, kryper omkring som en dåre, hänger sig i armarna för att komma upp på tex matstolen. Detta i kombination med att jobba 100 % gör att man lite då och då blir väldigt trött. Jag tror faktiskt inte att jag under Leonas livstid varit så här trött, om det är vårtrötthet eller vad det vet jag inte. Det känns aldrig som om jag blir riktigt utvilad och min hjärna är lika seg som deg. På jobbet är jag mer förvirrad än någonsin och det är så frustrerande. Men som allt annat är det nog bara tillfälligt.
Just nu är det lite tufft bara men det är VÅR och det är underbart.
Här har vi en unge som också är underbar, även om hon är jobbig ibland.
"Men pappa jag vill sitta hos dig, NU"
Pia
Det finns ju något citat som går typ "That which comes easy is not worth having".
1