17 mars: Oändlig kärlek!
Innan vi fick barn så tänkte jag att det var så bra att vi har så pass många potientiella barnvakter och ja det är super men rent känslomässigt så vill jag inte lämna bort Leona så ofta. Innan jag började jobba så var hon för liten för barnvakt (mer än någon enstaka gång). Vi hade i och för sig barnvakt till henne för första gången när hon var 6 månader men det var en engångsföretelse. Nu när jag jobbar heltid så känns det som om jag inte får träffa henne så mycket och därför vill jag inte lämna bort henne så ofta. Micke är nog mer för att lämna bort då och då men nu är det ju han som är hemma och får träffa henne mycket. Dessutom tror jag att det är lite av en mammagrej att hålla lite hårt i sina barn.
Att leka med andras barn kan vara skoj (för någon som är barnkär som jag) men att leka med sitt eget barn är fantastiskt (för det mesta). Jag har också roligt när jag leker med Leona. Jag trodde inte att det skulle vara så här skoj att ha barn (visst det är inte alltid skoj men för det mesta). Eller som Micke sa nyligen "inte kunde jag drömma om att det var såhär underbart att vara förälder". Innan man har barn själv så ser man ofta till det "jobbiga" med att ha barn (det hör kanske till för att man ska tänka efter ordentligt innan man bestämmer sig för att skaffa barn) men nu när man har barn så tänker jag definitivt mer på hur underbart och mysigt det är och ser alla fördelar med att vara förälder.
Älskade unge vad skulle jag vara utan dig! Jag älskar dig för alltid!
15 mars: Hemmafix
Jaha nu när man precis har satt sig efter en timmes städande och fixande då vaknar det lilla grynet. Vi får se hur långt det här inlägget blir. Micke är inte hemma så jag och Leona är själva.
Ja gisses man måste vara effektiv som småbarnsmamma. På en timme har jag gjort följande:
Duschat, klätt på och sminkat mig
Städat övre badrummet (lite medan jag duchade)
Dammsugit på övervåningen
Vikt in tvätt
Nu känner jag mig lite mör faktiskt. Det är otroligt vad olika det vara när det gäller hur effektiv en människa är. Jag tror nog att jag är rätt effektiv och snabb av mig. Micke är nog mittimellan. Det som sinkar honom mest är nog att han har lång startsträcka. Men när han väl är igång så är han effektiv. Dock har han liksom många män (vilket han inte erkänner själv) lite dålig simultankapacitet. När han leker med Leona jag då leker han med Leona, punkt slut. Samtidigt tror jag att det är roligt för Leona att få sin pappas fulla uppmärksamhet lite då och då. Jag har ju en tendens till att fara runt så mycket.
Hm det verkar som om den lilla terroristen har somnat om. Skönt! Både för henne och mig. Efter lunch ska vi kila över till Jeanette och henne två tvillningar David och Julia, det blir skoj. Sist blev Leona rädd för David, hehe för han precis som Victor gör glädjetjut när han är glad men då var Leona trött. Nu har vi lite bättre förutsättningar tror jag.
Jag tror inte att jag har gått ut med det på bloggen tidigare men jag och Micke ska gifta oss den 9 juni. Det blir ett för oss litet bröllop. Men det kanske inte är så konstigt om jag inte skrivit något om det eftersom den här bloggen främst ska handla om Leona. På lördag ska jag och Pia in till stan och kika på brudklänningar. Mamma ska vara barnvakt åt Leona på lördag för Micke är inte hemma. Det blir skoj för Leonisen att få lite egentid med sin mormor och kul för mig att också få egentid.
Nej nu måste jag sluta, ska försöka hinna med att titta på kostymer till Micke (på nätet) innan Leona vaknar igen.
11 mars: sovit hela natten och vad är egentligen jämnställdhet?
I natt sov Leona hela natten i princip. Hon vaknade till och pep lite vid 04 men somnade om själv. Sen sov hon till 6.30 så det är vi riktigt nöjda med. Jag hoppas som sagt att det här med att vakna på nätterna och inte somna om är övergående men om det inte skulle vara det så har jag beställt Anna Wahlgrens "sova hela natten". Jag har ju diskuterat AW's metod förut och vi har hittills inte föjt den till punkt och pricka men det har gått bra ändå. Men med dessa mått mätt så har Leona inga direkta sömnproblem. Vi har ju gjort lite som AW förespråkar redan innan jag läste om metoden och jag tror att Leona är relativt trygg i sin säng men när hon får perioder som denna så blir det om bara lite mer krånligt. Jag vet dock att det är många barn (även barn vi känner) som sover betydligt sämre om nätterna än Leona men allt är relativt. Jag förstår inte hur vissa orkar att fortfarande ge sitt barn tex välling 2-3 gånger per natt. Det är en sak om man av någon anledning har ett barn som behöver detta men annars så måste detta vara jobbigt. Jag tror att många och det gäller även oss ibland gör det svårare för sig än vad det är. Jag vet att jag ibland tänker lite för mycket och är lite för fyrkantig. Men överlag så har vi haft en väldigt tur med allt gällande Leona. Hon är så otroligt snäll men vet vad hon vill och hon är för det mesta väldigt glad.
Micke har nu kommit in i rollen som pappaledig. Jag tror att vi båda blev lite överrumplade över omställningen även om vi var förberedda på det. Jag har som sagt rätt betämda åsikter om hur saker och ting ska skötas här hemma gällande hushåll och Leona. I synnerhet det först nämda (tro det eller ej). Jag tror att många människor (läs kvinnor) har en släng av detta. Det som är svårt men som man faktiskt måste acceptera är att alla gör saker på olika sätt. När jag var hemma prioriterade jag städning och tvätt väldigt högt. Ja det gick faktiskt till överdrift så att det blev jobbigt för mig själv. Jag tror att det hade att göra med att jag var lite understimulerad för jag behöver ha ett projekt eller flera. Nu har jag det: familjen, jobbet och träningen. Det är klart att jag saknar att vara mammaledig men jag saknar inte rastlösheten i kroppen som jag hade de sista månaderna. Nu när Micke är hemma så städar han självklart också men han lägger mer tid än vad jag gjorde på att leka med Leona eller bara sitta på golvet med henne och just nu är det precis vad hon behöver. Jag lekte sjävklart med Leona också men jag tröttnade rätt fort eller kände att det var så mycket jag "måste" göra. Sen fixar Micke hemma genom att rensa i förrådet, sätta upp hyllor mm. Jag tror inte att vi på något sätt lever ojämnställt men jämnställdhet är en väldigt svår fråga. Jag fick ett litet tips av Silvia (Victors mamma ni vet) att göra saker tillsammans tex vika tvätt, laga mat eller städa i köket. Det låter kanske självklart men det är lätt att man gör två olika saker. Är Leona vaken måste ju någon av oss se efter henne. Att göra saker tillsammans är mysigt! Vi får saker gjort men samtidigt får vi tid att prata och bara vara tillsammans, ok det är inte kvalitetstid men den är ändå rätt begränsad när man har småbarn.
Micke och Leona ni gör mig hel! Jag älskar er!
7 mars: Leona är närhetströstande
Under dagen i dag har hon gnällt så fort Micke lämnat henne ensam eller gått i från henne. Jag har fått för mig att jag läst någonstans att vid 9-10 månader så brukar barnet komma in i någon slags separationsfas och därmed utvecka separationsångest.
Hur var era barn vid denna ålder? Någon läsare som har några erfarenheter?
6 mars: Leona sover dåligt men hon säger mamma
Den här veckan har varit riktigt usel sömnmässigt sett. Leona vaknar nästan varje natt och vill inte somna om. I natt vaknade hon (ja för det är natt då) kl. 4.45 och efter att hon legat i vår säng och snurrat runt i nästan 1 timme var det bara att ge upp och gå upp. Natten till i går var hon vaken mellan 01 och 02 och var ledsen i alla fall 50% av den tiden. Men som jag har konstaterat förut så är detta Leona upp i dagen. Hon har perioder när hon sover sämre om nätterna och sen brukar det vända. Som småbarnmamma är det bara att försöka acceptera faktum men sen klarar jag mig på mindre sömn nu än tidigare. Får jag sova 6 h i sträck så är jag "fit for fight" sen oftast i alla fall.
Sedan några dagar tillbaka säger Leona klart och tydligt "mamma". Vilket är helt underbart. Lite då och då kallar hon dock mig för pappa och Micke för mamma, rätt sött. Men hon verkar i alla fall ha förstått att det är vi som är pappa respektive mamma.
I dag har vi varit på 1 års kalas hos Vilda. Helt otroligt vad tiden går fort. Snart blir även Vilda storasyster. Janina har en jättefin rund mage. Man blir ju lite sugen på en till men det är inte dags riktigt än. Var sak har sin tid har jag blivit tvungen att printa in i mitt huvud då jag lätt får bråttom.
I går kväll var mamma och Johnny här på middag. De kom redan på eftermiddagen så det var verkligen super mysigt. Leona älskar (självklart) sin mormor (och sin opa Johnny för den delen).
Sen älskar Leona också handdukar för de trådar sig när hon biter på dem.
1 mars: ledig dag, jobbig natt
I dag är jag som sagt ledig och ska träffa Pia och Ullis. För er som inte vet det (vilket jag tror de flesta som läser denna blogg vet) så är de barndomskompisar till mig. Pia och jag träffas ju regelbundet men Ullis och jag har inte setts på evigheter. Jag tror att det var innan jag var gravid faktiskt. Hur som helst ska hon för första gången träffa Leona och det blir skoj tror jag.
Det som är jobbigast med att jobba heltid igen är att man inte hinner träffa alla man vill träffa. Mina mammalediga vänner ser jag knappt längre. Det är jättetrist men det är svårt att få tiden att räcka till. Så vill man träffa mig så får man boka in det långt i förväg tyvärr.
