31 december: året som gått

I dag är det som sagt nyårsafton och det är helt otroligt vad fort 2010 har gått. Jag har under nästan hela förmiddagen (till och ifrån) suttit och valt ut samt laddat upp bilder från det gånga året. De kommer att presenteras under detta inlägg. Dock har jag i princip inga bilder från Janurari till April då de ligger på en annan dator som i nuläget inte fungerar. Men som ni kanske ändå räknat ut så handlar detta år näsan enbart om Leona såklart. Även om hon föddes när nästan halva 2010 passerat. Vill man titta på bilder och inlägg från 2010 första del så finns den gamla gravidbloggen fortfarande: http://sabinathompson.webblogg.se.

Då börjar vi:

                                                                            Nyårsafton 2009
Detta firades hos Pia och Thomas i Märsta. Jag hade en fin lite gravidbula och hade bortsett från gravidstrumpbyxor vanliga kläder på mig. Dock hade kjolen resår i midjan och satt under magen (jag kanske lägger upp bilder i efterhand). Vi hade ett väldigt trevligt nyår med lite dans och lite fyverkeriskjutande. Vid självaste tolvslaget stod vi utanför Pia och Thomas lägenhetshus på en parkering och skjöt raketer. Jag minns att jag tänkte "det här året kommer nog att bli mitt bästa hittills för i år får vi vår bebis (som i då inte visste var en liten tjej)". Tänk vad rätt jag hade. Vilket år detta har varit.

                                                                               Vintern 2010
Jag jobbade fram till och med den 7 mars (om jag inte minns fel). Innan jag gick på ledighet var jag med i en stegtävling på jobbet. Jag lyckades inte varje dag komma upp i 10.000 steg men nästan. Jag tror att mitt snitt låg på 8500 eller nått sånt. Det tycker jag inte är illa för en höggravid kvinna. Jag tror att det var mycket tackvare detta som jag "bara" gick upp ca 10 kg under graviditeten. Innan jag gick på havandeskapsledighet var jag väääldigt trött för det var mycket på jobbet och man sover ju sämre i slutet av graviditeten. Efter att jag gått på ledighet fortsatte jag att gå lite promenader, jag lärde mig att sticka, fixade i ordning hemma inför Leonas ankomst (dvs satt och köpte kläder till henne på tradera mm).

                                                                               Våren 2010
Vi sålde vår (Micke lägenhet) precis innan påsk och innan vi kom så långt så var det en helt del att ordna med. Vi fick röja och städa som tusan innan lägenheten skulle fotas. Jag hade såååå ont i mina fötter men fick en välförtjänt fotmassage av Micke efter att vi städat och röjt hela lägenheten. Det var tur att jag var så pigg som jag var och inte så stor för annars hade Micke fått fixa det mesta själv. I påskhelgen köpte vi vår systemkamera och påskafton firades hemma hos min pappa. Vi har mycket bilder från detta men de ligger som sagt inte på denna dator.

Valborgsmässoafton firades hemma hos Mickes föräldrar och vi gick och tittade på en brasa uppe på Tullingeberg.



Obsevera att jag har min vanliga regnjacka uppknäppt över magen.

De sista två veckorna innan Leona kom började jag bli riktigt rastlös. Som tur var gick jag i princip inte över tiden alls. Hon var ju beräknad att födas sen 2 maj och kom den 4 maj. Här är en bild på magen i v.39 (två veckor innan hon kom alltså)



                                                                                  4 maj 2010
Jag har tidigare skrivit en förlossningsberättelse men jag skriver en till (kortfattad).

Värkarna startade i form av små sammandragningar (som mensvärk typ) runt 4 tiden den 3 maj. Leona föddes den 4 maj 03.58 på KS i Huddinge. Hela dagen den 3 maj var jag hemma ensam och tittade på TV och stickade lite. Värkarna kom regelbundet men gjorde inte jätteont. Det var först vid 17 tiden på eftermiddagen som de började kännas lite. Vi åkte in till förlossningen en första gång vid 18.30 tiden då min värkar kom med 5-10 min mellanrum. Då var jag bara öppen 1 cm, vattnet eller slemproppen hade inte gått så vi blev hemskickade. Sen kämpade vi på där hemma. Det gjorde rätt ont då (detta var det jobbigaste med hela förlossningen). Vi åkte in igen vid 00.30. Väl inne på förlossningen konstaterades det att jag var öppen 5 cm. Vi fick komma in på ett rum och jag fick lustgas (som var toppen), de tog öven hål på fosterhinnorna så att vattnet gick. Med hjälp av lustgasen fick hade jag nu inte längre ont mellan värkarna (som jag hade hemma) och det var så skönt. När klockan blivit 03.40 fick jag börja krysta och 03.58 var hon ute.


Mellan krystvärkarna (jag fick ta lite lustgas sa BM)



Leona Eila Michaela
3355 gr
49 cm
Världens finaste unge


En stolt pappa klipper navelsträngen

Känslan som infann sig när jag fick upp henne på bröstet (vi har det faktiskt på film) går inte att beskriva med ord. Det var helt underbart. Jag trodde aldrig att kärlek av denna grad var möjlig och så känner jag såklart fortfarande. Jag skulle göra allt för Leona och lite till.

Vi blev kvar på BB i drygt ett dygn. Tiden där var också helt underbar. Mesta dels låg Leona hud mot hud emot oss och jag ammade så ofta som det gick för att få i gång mjölkproduktionen. Många har så bråttom att klä på barnen kläder men det bästa är för dem att få ligga hud mot hud så länge som möjligt. Precis innan vi skulle åka hem klädde vi på henne de kläder som jag packat ner i BB väskan ca en månad innan hon kom.


Bodyn och byxorna som är i strl 50 är för stora och då var ändå Leona en normalstor nyföding.

Första tiden med Leona minns jag som väldigt mysig. Hon sov mest och de två veckor som Micke var hemma gick extremt fort. På mornarna när vi vaknade gick vi upp och gjorde en stor mysig frukost och Leona låg på en dunkudde på matbordet. Denna dunkudde levde hon på sin första månad (eller om det tom var 2 månader). Även om Leona fortfarande är en bebis så är det svårt att förstå att hon har varit såhär liten och lelös. Nu kan man inte ens byta blöja på henne utan att hon snurrar runt på skötbordet som en galning.

                                                                                 Sommaren 2010
När Leona var ca 2 veckor gammal blev det värmebölja med ca 25 grader varmt. Det var väldigt skönt på ett sätt men också rätt jobbigt eftersom hon var så liten och lägenheten vi bodde i då låg högt upp och därmed blev det väääldigt varmt inomhus. Micke jobbade hela försommaren och vi hade sen semester eftersom vi ville ha semester i samband med flytten till radhuset i skiftet juli/augusti. Från mitten av juni till i början av juli bodde vi i Mickes föräldrars hus då de var i Sri Lanka och vi passade deras hus samt deras samojedhund Nalle. Vi denna tid kom den riktiga värmeblöljan med temperaturer över 30 grader. Som tur var är Mickes föräldrars hus väldigt svalt då det är en enplansvilla med AC. Ett annat mycket mysigt minne från i sommras är när Linda fyller 24 år den 29 juni och vi hade picnic vid Rösjön.

Här har vi fyra glada tjejer i solen. Från vänster: Linda, jag och Leona samt Leonas gudmor Riina. 



Här är det Linda som fotar och då är Pia med istället.



När vi flyttat tillbaka hem till lägenheten igen åkte vi över en helg i väg till Silverdalen (vårt landsställe) tillsammans med mina kusiner och deras barn. I Siliverdalen tog jag årets första dopp i kanske 25 gradigt vatten. Leona badade inte med var med på stranden.


Lägg märke till hur knubbig lilltjejen är.




Efter turen till Silverdalen var Leona också på sin första rockkonsert på Gröna Lund. Det var H.E.A.T som spelade och minirockern trivdes som fisken i vattnet.



Resten av sommaren känns som ett stort flyttkaos men så illa var det kanske inte men alla som har flyttat vet att det är mycket att fixa med. Även om vi flyttade till betydligt större så hade vi i alla fall problem med var vi skulle göra av alla grejer. Värmeböljan gav med sig ganska precis i samband med vår flytt
med undantag för Elin och Dannes bröllop den 14 augusti då det var jättevarmt.
Här kommer bara lite bilder i stort från sommaren.

Leona och Riina



I juli träffade också Leona sin gammelmormor och gammelmorfar för första gången då de under sommarhalvåret bor i Syd Norge. 

Här är Leona och hennes gammelmormor (min mormor alltså) Asta. Till höger i bild syns också min bonussyster Ella (mammas sambos dotter)


Här ser man att det varit en varm sommar eftersom jag är rätt brun



                                                                                                Hösten 2010
Den här hösten har gått så fort så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Vi har så sakterligen kommit i ordning i huset. Det är väldigt mycket som händer i Leonas liv. Hon börjar med smakportioner vid 4 månaders ålder (i september) vilket hon tycker är gott. Men ibland ta engerin bara slut när man minst anar det


Höstpromenad ute på Lida



Mamma har stickat mössa och kofta till mig



Leona gillar mat överlag och oftast är det inga problem att få henne att äta. Vid 7.5 månads ålder slutar jag att amma henne då jag börjat jobba lite extra på jobbet och därmed måste pumpa på arbetstid samt att hon faktiskt inte är vidare intresserad längre. Sen så hade jag sista månaden bara mjölk i ena bröstet vilket också gjorde saken lite krångligare. Hade jag haft mjölk i båda brösten hade det räckt till en måltid men eftersom det bara fanns i det högra bröstet så blev det mer som ett litet mellis och Leona klarar sig utan mellanmål (har jag nyligen konstaterat). Mellanmålen slutar oftast med att hon inte äter i alla fall och en är hon inte hungrig till huvudmålen.

På Leonas 5 månders dag (4 oktober) upptäcker hennes mormor att hon har en tand som är på väg upp i underkäken på vänster sida. Inom loppet av några dagar kommer den upp så pass mycket att den syns. Sen någon vecka senare dyker det upp en till tand bredvid. I skrivande stund har hon inte fått några fler tänder än.

Vid ca 5 månaders ålder börjar Leona ta sig fram genom att rulla (från mage till rygg och från rygg till mage). Vid 6 månaders ålder ålar hon sig fram genom att ligga på mage och dra sig framåt med armarna. Krypa på knäna har hon nyligen börjat göra (7.5 månad) men hon kör "ålen" fortfarande. Vid 7 månaders ålder ställer hon sig upp emot saker tex soffan samt sitter helt utan stöd. Vid 7.5 månad går hon med läragåvagn med lite stöd från någon av oss.



Miniterroristen kallas hon numera eftersom hon är på allt. Datorn och våra mobiltelefoner är det roligaste som finns.



Sen sist men inte minst: Leonas första jul


Så det var allt från 2010. Gott nytt år!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0