ny blogg
Denna blogg är numera flyttad till http://livetmedleonaochkira.bloggplatsen.se
Kiras framsteg och Leona får penicillinkur
Dagarna bara flyger förbi och jag hinner knappt med, ännu mindre kissa eller bara sitta ner en stund. Kira har utvecklats jättemycket de två senaste veckorna. Hon håller upp huvudet i princip helt själv nu (och kan därmed sitta framåtvänd i baby björnen), hon kan stå upp bara genom att vi håller henne i händerna (inte så långt stund men ändå), hon har börjat öva på att greppa saker och lyckas ibland, hon har vänt sig ett par gånger från mage till rygg i soffan. Sen är hon så otroligt charmig och glad för det mesta. Hon sover fortfarande inte så mycket för att vara så liten men hon tar igen det genom att ha "sovardagar" som jag tidigare nämde.
I fredags hade vi för första gången med båda tjejerna på fest. Linda fyllde år och Leona och Kira var de enda barnen på festen. Vi blev inte så långvariga men allt gick över förväntan och båda tjejerna somnade sött i bilden på vägen hem. Micke körde och jag fick chansen att dricka ett par glas gott röd vin, underbart!
Leona är denna vecka hemma från förskolan då hon igen har fått blåsor i munnen, inte alla lika många som hon hade för ca 1 vecka sen men ändå. Linda D (Johannas mamma) fick mig att tänka till och åka till VC för att testa Leona för Streptokocker då Johanna precis blivit diagnostiserad med det. Mycket riktigt Leona har det och har fått en penicillinkur på 10 dagar. I morse tog hon snällt första dosen då jag mutade henne med Daim. Leona som inte vet vad godis är fick först smaka lite på Daimen och tyckte att det var gott. Jag smakade också på Kåvepeninen (penicillinet) och det var inte fullt så äckligt som när jag var barn.
26 juni: Leona har slutat med blöja och orolig Kira
När Leona var hemma från förskolan förra veckan pga blåsor i munnen så passade vi på att på allvar börja låta henne vara utan blöja. Detta har gått jättebra och hon har numera i blöja längre hemma, dock har hon fortfarande nattblöja. Det är precis som de säger att om barnet är moget för att sluta med blöja så går det snabbt och smidigt och det är precis vad det gjort. Jag tror att Leona hade slutat tidigare om hon inte blivit storayster mitt uppe i allt. Dessutom så sa Leona för första gången "jag älskar dig" till Micke på midsommaraftons morgon. Micke blev tårögd och jag lika så. Hon har inte sagt det någon mer gång efter det men det var verkligen sött och det kändes som om hon förstod vad hon sa. Jag menar det var inte direkt första gången Micke sa till henne att han älskar henne.
Kira är sedan ett tag tillbaka lite orolig främst på kvällstid och det är helt hopplöst att få henne att fortsätta sova om hon somnat i famnen och man lägger henne i från sig. Alltså så är hon lite mer som som hon var när hon var nykläckt med andra ord. Hon börjar inte gallskrika eller så men hon vaknar även om hon är trött verkar det som. Pågrund av detta så sover hon fortfarande tätt intill mig om nätterna även om hon har sin spjälsäng (med ena sidan borttagen) intill vår säng. Men som jag sagt många gånger tidigare hon är mer tempramentsfull och närheteströstande än sin storasyster. Jag har svårt att tänka mig att hon kommer att sova inne hos Leona innan hon blir 1 år. Men något som jag faktiskt fått lära mig som tvåbarnsmamma är att du bör anpassa saker och ting efter ditt barns personlighet och det allting måste inte vara på ett visst sätt. Med Leona så har jag haft så mycket ideér och krav från mig själv om hur det ska vara. Tillexempel att Leona minsann ska sova själv i sitt rum osv och trots att vi lyckats med det mesta av det så är jag nästan helst säker på att det inte kommer att bli lika lätt med Kira även om hon är vårt andra barn för att de är så olika. Visst kan du som förälder påverka det är inte det jag säger men en sak som är lätt med ett barn är det inte med ett annat osv.
Här kommer lite bilder från senaste tiden samt från midsommar som vi spenderade med familjen Dahlgren/Ekström
Johanna och Leona på midsommar
Mattias, Robin, Linda, jag och Kira
20 juni: Tuffa tider
Jag har inte bloggat på nästan 2 veckor och det är inte så konstigt det för jag har haft så otroligt mycket att göra. Jag har varit själv med barnen mycket och nu när detta äntligen är över så går Leona och blir sjuk. Hon har varit hemma från förskolan hela veckan och blir hemma i morgon med. Det började med feber i söndags och så började hon klaga över ont i munnen. Hon hade bara feber i söndags men nu har hon blåsor/sår i hela munnen nästan och har svårt att äta. Stackars Leona! Jag hade sett fram emot en lugn vecka efter allt som varit men så blev det tyvärr inte. Sen fick Kira även sina första vaccinsprutor i måndags och har efter det varit gnälligare än vanligt. Sen så tycker jag att Kira sover väldigt lite också för att vara så liten. Har fört sömnlogg idag och hon sover ca 3 timmar på dagen delat på 30-60 min pass och 9 timmar på natten, vilket blir ca 12h. Men hon har tidigare gjort så att hon sovit lite i några dagar och sen tagit igen det genom att mer eller mindre sova konstant i ca 2 dygn. Vi får väl se hur det blir denna gång. Jag har sagt det förr och säger det igen det är riv i min yngsta dotter må ni tro men hon tillsammans med sin stora syster är världens finaste tjejer.
Jag kommer i håg när Leona hade den här dräkten som är i storlek 62, det var precis innan vi flyttade till huset och det hade varit jättevarmt i flera veckor. Det känns som i går, tiden går så sjukt fort! Min stora tjej pratar allt mer och kommer numera med befallningar så det är med andra ord fortfarande maktkamp här hemma. Det har varit en tuff tid men det känns bättre nu när Micke ska vara hemma betydligt mer och snart har han semester. För i detta kaos som råder så smälter jag varje gång när mina döttrar tittar på mig med sina fina blåa ögon.
Älskar er över allt annat på denna jord även om ni båda kan vara rent utsagt skitjobbiga ibland.
8 juni: Kiras hatkärlek till nappflaska och trött mamma
Sedan Micke kom hem i söndags har jag varit jättetrött, jag antar att det är för att under tiden jag var själv med barnen så hade jag inte tid att riktigt känna efter hur trött jag faktiskt var. Men det är inte direkt så att sådana där militärövningar är någon semester utan Micke var också helt slutkörd när han kom hem så denna vecka har vi varit rätt sega båda två.
Jag har äntligen kommit underfunn med hur jag får över bilder från mobilen, trådlöst och utan blåtand till datorn, det ni men det är inte så bra kvalité på bilderna men det får vi leva med. Jag vet att vi har en bra kamera men den är oftast inte nära till hands när man behöver den.
Kira som tidigare tagit nappflaska utan någon som helst protest har börjat krångla med det (skiiiit) men vi har ni köpt en annan sorts flaska som ska vara mer likt bröstet som heter Medela Calma. I den rinner inte mjölken bara man tippar på den utan bebisen måste först suga upp ett vakum. Kira är inte superförtjust i den men det går att mata med den å andra sidan har jag inte försökt att mata med AVENT flaskorna som hon hade först de senaste dagarna men eftersom jag köpt den där dyra (180kr) specialflaskan så ska den banne mig användas. Men som sagt det verkar bra och det är super att det slutar rinna ur den när barnet vill ta en paus(vilket de ofta gör vid bröstet när de stillat den värsta hungern). För er som är intresserade gå in på Medelas hemsida där finns det massor med jättebra information om amning samt deras produkter.
I går var min kära lillebror här och Leona tyckte att det var väldigt skoj att träffa "mobbo Adan". Jag tror att min bror kommer att bli en snäll men superfin pappa när det är i framtiden är dags för honom att skaffa smått.
Tyvärr träffar vi inte Adrian så ofta eftersom han bor och pluggar i Uppsala och nu under sommaren ska han jobba i norrbotten. Han har precis tagit en Kandidatexamen i Geologi, grattis lillebror!
Jag badade precis Kira och insåg ytterligare en gång att hon är lik mig som bebis. Här är jag ca 2 månader gammal precis som hon är nu.
Kira 2,5 månad Sabina ca 2 månader
Jag tror dock att Kira precis som Leona har fått Mickes ögon. Det är därför som många på senaste tiden har sagt att tjejerna är lika och visst finns det likheter även om jag ändå tycker att de är olika.
Ni får ursäkta den fruktansvärda layouten på inlägget idag men jag överväger faktiskt att byta bloggplats för det är väldigt svårt att kunna redigera sina inlägg och bildhanteringen är katastof faktiskt.
31 maj: bebisjoller och ensam med barnen
Är sedan i tisdags ensam med båda tjejerna då Micke är borta med hemvärnet på övning, han kommer hem på söndag igen. Hade världens ångest inför att vara själv med tjejerna så länge, men det har gått över förväntan. Leona har sovit bra. Hon har somnat vid ca 20 men vaknar 5.30 och varit ledsen men då fått komma in och sova hos mig och då sovit till ca 08 så det är lyx! I går märktes det verkligen att det antagligen varit sömnbrist som också påverkat hennes humör negativt de senaste veckorna eftersom hon var hur glad som helst. Pia var här på besök och det tyckte båda tjejerna var väldigt skoj. Tack Pia för att du finns! Fick även äntligen chansen att tillfråga Pia om hon vill bli gudmor till Kira vilket hon med rörd röst sa ja till. Gudfar blir Christian som även är gudfar till Leona.
Kira blir bara mysigare och mysigare och oj vad hon jollrar nu och nästan skrattar också. Så fort hon får syn på en i princip så kommer det där underbara leendet som sprider sig över hela hennes ansikte. I dag har hon varit lite orolig dock och sover ju nu i baby björn selen på mitt bröst men eftersom hon numera är så duktig på att sitta själv i en babysitter så tycker jag bara att det är mysigt. Hon sover också mer sällan i vår säng nu dock måste vi köpa en spjälsäng då vi bara har den där babykorgen på ben till henne och den välter väldigt lätt plus att hon inte kan ha den jättelänge till. Kira kan även vrida på sitt huvud nu vilket leder till att hon börjat skava bort hår från bakhuvudet, jag visste att det skulle bli så men det är så synd för hennes hår är så gulligt. Sen håller hon även upp huvudet lite till och ifrån om man lägger henne på mage. Hon är väldigt stadig och stark för sin ålder men det var ju Leona också. Kiras utveckling går verkligen i ultrarapid och man hänger inte riktigt med men det tror jag är typiskt med andra barnet. Leona älskar sin lillasyster och är verkligen jättesnäll med henne hon hämtar hennes napp när hon är ledsen och klappar på henne. Kärlek!
I tisdags hade jag utvecklingssamtal för Leona på förskolan. Vår terrorist sköter sig tydligen bra på förskolan och är nästan alltid en glad tjej. Hon är tydligen först i barngruppen med att gå på pottan och säger ofta till att hon behöver kissa eller bajsa, vilket hon även gör hemma. Ska ta dit lite trosor så att hon får testa att vara utan blöja, har testat det hemma men det slutar nästan alltid med att hon kissar eller bajsar på sig. Men jag tror också att hon tycker att det är lite spännande att testa vad som händer när hon gör ifrån sig i trosorna för hon vet att han ska gå på toaletten eller pottan. Sen är det väl så också att hon glömmer bort att hon inte har blöja på sig om hon är mitt uppe i en lek eller så. Jag känner mig dock i princip säker på att hon kommer att vara blöjfri på dagen innan sommaren är slut kanske tom under sommaren. Det ska bli skönt att slippa blöjorna då hon i princip byter på sig själv numera samt att hon inte får plats på skötbordet längre.
Nu har snart denna dag gått utan att jag fått något vettigt gjort (dagarna går så fort) och ikväll ska vi äta middag med Johannas familj (Fam Ekström/Dahlgren) och det ska bli jättetrevligt!
27 maj: Sommaren är här och Kiras skrikkaos i bilen
Åh det är så skönt att det äntligen är sommar. Leona kan springa ut i tunna kläder och Kira kan ligga i vagnen utan overall. Det måste vara jobbigt att få barn på vinterhalvåret, visst Kira är född i mars men det är ju i princip vår då.
I tordags var det öppet hus för föräldrar på Leonas förskola det var mysigt att vara där och titta på bilder om vad barnen gjort under vintern och våren. Efter det åkte jag och Kira i väg för att träffa mina nuvarande samt föredetta arbetskamrater i Tyresta, en bilfärd på runt 40 min. Vi kom i väg lite sent då vi inte kom i från förskolan förrän 17. Kira tyckte inte alls att det var skoj att åka bil på dit vägen fick jag stanna en gång och amma henne men hon blev inte nöjd för det utan fortsatte att skrika så att jag blev tvungen att stanna en gång till och försöka lugna henne. När jag tillslut kom fram fanns det ingen glöd kvar på grillen men som tur var fanns det en korv kvar till mig. Jag stannade väl ca 1,5h och Kira skrek åtminstone halva den tiden. Jag vet inte vad det var, mat hade hon ju fått och hon har inte ont i magen. Hon var väl helt enkelt upprörd över att hon fått sitta själv där bak i bilen (lik sin mamma?Nejdå inte alls). Vägen hem när jag hoppades att hon skulle sova blev ännu värre, hon skrek så att hon var helt genomsvettig och jag också. Det var jättetrevligt att träffa alla kollegor men oj vad jag ångrade mig att jag hade åkt jag var helt färdig när jag kom hem kl.21 och Leona sov inte när jag kom hem, utan hon somnade 21.45 (skitkorv). Då ville jag bara lägga mig under täcket och gråta men det ordnade sig. I fredags och i går kväll har Kira varit sitt lugna jag igen, i går sov hon nästan hela kvällen när vi hade Familjen Bredstedt här på middag för att kolla på mello. Just nu sover båda tjejerna och det är TYST i huset, så underbart. Det enda som hörs är mitt knapprande på tangentbordet.
Att bero på Leonas sovrutiner så börjar det sakta bli lite bättre. I fredags (dagis var stängt då) och i går sov hon bara 10 min på dagen och natten mellan fredag och lördag sov hon 19-07 (helt perfekt) men i går blev det som sagt sent när vi hade gäster och hon somnade inte förrän 21 och vakande 07 så nu får hon sova en stund på soffan för att orka. Summa sumarum så ska Leona helst inte sova på dagen längre, något som både är bra och inte bra. Det är skönt när hon sover på dagen för att man får en liten andningspaus men det är inte så skoj att hon är uppe till 21 kanske tom 22 sen och vaknar senast 07.
Nej nu måste jag snart väcka båda tjejerna. Leona har sovit i 30 min och Kira 3,5 h.
21 maj: Leona tillbaka till förskolan
Jag skäms lite över att behöva säga det men OJ vad det var skönt att lämna Leona på förskolan i dag efter att ha haft henne hemma i 1 vecka med vattkoppor. Nu kan vi checka av vattkoppor från listan också och jag måste säga att de passerade lindrigt förbi, skönt! I dag har Leona varit på solskenshumör hela eftermiddagen och kvällen kanske för att jag haft bättre tålamod med henne också. Det går nog hand i hand det där. Dock ramlade hon in i ett brännnässlesnår på vägen hem från dagis och "brände" hela sin högra arm stackarn, men nästa gång hoppas jag att hon aktar sig för brännässlorna. Jag har varit själv med flickorna i kväll då Micke är på möte men eftersom Leona har varit så glad så har det inte varit några problem bortsett från att hon somnade för 10 min sen alltså kl. 21. I natt sov hon dock 12h (19-07) men det var nog för att ta igen att hon inte sovit så mycket i helgen. I lördags sov hon i princip ingen middag (bara 10 min i bilen). Jag måste prata med personalen på förskolan om hur vi ska göra med hennes tupplurar. Jag funderar starkt på att hålla henne uppe om dagarna MEN det kommer ju bli en vecka då med en väldigt eftermiddagstrött unge och säkert en hel del gnäll. Jag tycker inte att det är hållbart att hon är uppe till 21 på kvällarna i bästa fall somnar hon 20 vilket är OK men jag önskar att hon kunde somna 19-19.30 så att man hinner med något här hemma också.
Kira går från klarthet till klarhet hon är så glad och härlig vår lilla tjej. Jag förstår inte vad som hände där helt plötsligt. Visst hon är fortfarande mer sällskaplig än sin storasyster och har mer temprament men inte så mycket som hon visade i början. Men visst nappen gör sitt till faktiskt, utan den skulle hon nog inte sova så gott som hon göra i vagnen tex. Den tidigare nappmottståndaren Sabina har ändrat sig och fått äta upp det negativa hon tänkt om nappar. Men jag hävdar fortfarande att man inte ska ge bebisar napp redan på BB utan vänta tills amningen kommit igång.
Livet känns nu ljust igen och just nu är Kira väldigt lätt att ha att göra med och sover bra på nätterna gör hon också. I natt sov hon mellan 23 och 04, 5 timmar i sträck alltså, så skönt!
17 maj: sjukstugan
Leona har vattkoppor, Kira har världens hosta och jag och Micke har båda varit lite magsjuka och nu är jag förkyld. I måndags var det ingen munter dag, hemma med två sjuka barn samt att jag själv inte alls mådde bra. I tisdags och onsdags var därför Micke tvungen att vara hemma för att hjälpa mig. Nu mår vi alla lite bättre, eller i alla fall tjejerna. Leona ser fortfarande ut som en prickigkorv med är helt opåverkad av det bortsett från lite klåda. Kiras hosta börjar lägga sig men i går hostade hon upp så mycket slem att hon fick kväljningar och kaskadkräktes två gånger. Allt detta till trots så är Kira ändå glad och verkar inte bry sig så mycket men vad tusan hon är bara två månader och förstår väl inte vad som händer egentligen.
Sjukling nr 1
Sjukling nr 2 som ändå lyckas vara cool :)
Jag älskar mina tjejer så oerhört mycket och det jag tidigare var rädd för att min kärlek inte skulle "räcka till båda" det är det inga som helst problem med. Som jag tidigare sagt så är mina tjejer rätt så olika och jag älskar dem precis lika mycket men på olika sätt. Nu är det såklart lite svårt att jämföra eftersom Kira ännu är så liten men ändå. Det är klart att jag tycker synd om Leona ibland som tvingas bli "den stora tjejen" nu men när hon är med mig och Kira så hanterar hon det bra. Det märks dock när Micke är hemma för hon är väldigt pappig och vill gärna att han bär runt på henne och hon "kör" faktiskt med honom lite grann. Som vid nattningarna tex, när jag nattar henne då somnar hon själv i sitt rum, oftast medan jag passar på att vika tvätt i tvättstugan som ligger mittemot hennes rum, så hon vet att jag finns där. När Micke nattar henne så vill hon att han ska sitta där inne tills hon somnar och det är hon väldigt bestämd med. Micke har fått henne att somna själv några gånger men oftast går det inte utan hon blir ledsen. Det är rätt så intressant det där med att hon på något sätt vet att Micke har tid på ett annat sätt än vad jag har som har Kira att ta hand om och att Micke faktiskt är den "snällare" utav oss.
Det är så otroligt skönt nu med amningen att Kira äter i princip inte oftare än varannan till var tredje timme och i natt sov hon 5 timmar i sträck (lyx,jag vet). Men det som jag anser som lyx verkar en hel del andra ta lite för givet. Som när jag berättade att Leona vaknade ca var tredje timma på natten när hon var i den här åldern var det en del som sa "VA, oj vad ofta, vad jobbigt, nej men min unge sover siochså många timmar i sträck". Jag ser det inte som så jobbigt (eller jo det är klart att man är trött ibland) för det hör liksom den här tiden till. Jag tror att det blir lättare att hantera sin situation om man tänker lite så.
I dag har vi varit hos Familjen Larsson (Mickes familj) då Mickes mamma fyller 51 år i morgon. Solen sken och vi satt ute på deras nya terass. Leona var på solskenshumör (som hon nästan alltid är när vi är där) och fick nästan allas uppmärksamhet (vilket jag verkligen unnar henne just nu). Kira sov som en stock men vaknade sen och var glad (nästan hela tiden i alla fall). Min svärmor är alltid så snäll när vi är där och tar hand om barnen, i synnerhet Kira så att jag kan äta ifred osv. Jag antar att hon vet hur det är eftersom hon själv haft fyra små en gång i tiden. Tack Carina! Livet lekte förutom att jag hade en hög med snorpapper framför mig och nös stup i kvarten.
Kira myser med farmor och pappa
11 maj: Leona 2 år och en lite lugnare tillvaro
Överlag så har den senaste veckan varit lugn, fast det är ändå fullt upp varpå jag inte hunnit blogga. Kiras tillvaro stabiliseras mer och mer, hon är mer nöjd nu när hon har napp även om jag försöker att inte ge henne den i tid och otid. Vissa eftermiddagar och kvällar kan hon vara lite pipig men det är mycket bättre jämfört med hur det var när hon var nykläckt. I går natt sov lilltjejen 6 timmar i sträck om jag nu inte var så trött att jag matade henne i sömnen (men det tror jag inte). Jag vet att Leona i hennes ålder också kunde sova så länge ibland men sen eskalerade nattmatningarna igen när hon var runt 4-5 månader. Överlag så är vår lilla tjej väldigt glad och nyfiken. När hon ligger i sin babysitter så har hon börjat titta ordentligt på Nalle Puh figurerna som hänger ovanför henne och hon fläktar med armarna som en galning ibland, supersöt är hon!
Min minsta sötkorv
Leonas tillvaro har stabliserat sig nu det märks men sen har vi det där tvåårstrotset som visar sig lite här och där. Jag frågade faktiskt Linda om hon tycker att jag gör något konstigt med Leona eller tillrättavisar henne på fel sätt (jag tycker nämligen att hon har bra ordning på Johanna) men hon sa bara att "jag tror att det ligger hos Leona". Det är ju vad jag tror också men det är alltid bra med feedback. Sen är jag långt ifrån en perfekt förälder, det vet jag men jag försöker vara ganska så bestämd men saken är att det är min äldsta dotter också.
I helgen som var firade vi Leonas 2 års dag ordentligt med två kalas. Ett för familjen och ett för vänner (som då skulle bli mer som ett barnkalas). Leona älskar Musse pigg just nu så vi hade köpt tallrikar, servetter mm med från just Musses klubbhus. Överlag var helgen jättelyckad och Leona fick massor av fina presenter.
2 års kalas
Med bästisen Johanna på valborg på väg till brasan.
Mina underbara flickor, jag älskar er över allt annat!
3 maj: Kiras underbara leenden och nappdilemma
Vår lilla tjej har nu börjat le åt oss ordentligt, helt underbart! Hon nästan skrattar ibland eller i alla fall så jollrar hon tillbaka till oss. Annars har hon varit mycket vaken och ganska så orolig hela helgen men i går och i dag är hon betydligt lugnare. Dels beror det kanske på att hon är ensam med mig om dagarna och får odelad uppmärksamhet eller så beror det kanske lite på att hon numera har napp ibland. Jag har ju en sorts hatkärlek till nappar. De är bra på ett sätt men jag gillar inte när stora barn har napp och när ungar springer runt med napp hela tiden. Leona får ha sin napp när hon ska sova eller om hon är riktigt ledsen och/eller trött. När det gäller napp hos små bebisar så kan de ju påverka amningen negativt. Kira är ju snart 7 veckor och amningen har ju etablerat sig ordentligt nu så jag tänkte att vi testar med napp för att se om hon kan ligga själv lite längre stunder då och för att slippa att hon gallskriker varje morgon när jag ska klä på mig själv och Leona. Men jag känner att jag ändå vill vara lite restriktiv med napp till Kira så att det inte blir så att så fort hon skriker så stoppar man in den i munnen på henne. Jag skulle verkligen bli helt förstörd om den förstörde för amningen.
I går var Kira ensam hemma med pappa Micke för först gången. Det var bara i 45 min men ändå. Jag åkte med Linda (Johannas mamma) ner till centrum för att hämta ut min nya telefon och vi passade så även på att sätta oss och ta en glass och bara njuta av att vi inte hade en massa ungar att se efter. Kira hade varit glad hela tiden när jag var bort och när jag kom hem så sov hon lugnt med nappen i munnen. Det är så otroligt skönt att dessa marathonamningar är över. Nu äter hon med 2-3 timmars mellanrum dygnet runt. Ibland kan de gå lite längre tid emellan på natten. Men lillsnuttan går upp som hon ska. Vi var på BVC i dag och lillknubbo väger 4960 gr och var 50 cm lång. Så hon hade inte växt mycket på längden men eftersom hon vuxit väldigt mycket förra gången så är det inte så konstigt. Hon följer sina kurvor fint.
Hon smilar även i sömnen
Vårkänslor!
Min fina Leona
26 april: Kiras upp och ner humör och Leona sover i sin säng
Efter en för Kira väldigt lugn helg och måndag så har hon nu de senaste två dagarna varit mycket vaken och i går kväll var hon nästan sådär kinkig som i fredags. Det går väldigt mycket upp och ner (hon verkar ha mitt temprament som sagt) Men denna gång tog jag det med ro för det verkar vara så hon är. Dessutom la hon värsta jättelasset med bajs på kvällen så det kan ha varit det som gjorde att hon först hade ont i magen och sen blev hungrig. I går var även jag och lilltjejen för storhandlade på ICA maxi för först gången sen hon föddes. Kira satt i Baby Björnen och jag självscannade, hela vagnen var helt proppfull av blöjor och diverse andra basartiklar och den var så tung att jag knappt mäktade med att köra den. På hela shoppingrundan som tog 2h (puh!) så sov Kira och jag behövde alltså inte lämna butiken för att gå ut och amma (så skönt) men eftersom jag åkte direkt efter att jag lämnat Leona på förskolan (man får ju tydligen inte säga dagis längre) så hade jag rätt bra odds då Kira brukar sova mellan 9 och 11 ungefär (älskar rutiner). Förutom att det är tungt och tar tid att handla så älskar jag att storhandla det är så skönt när man kommer hem med allt man köpt och får fylla på de tomma skåpen och ibland har man även köpt något gott man kan unna sig också.
Att bero på någonting gott, jag har ett sådant förbaskat sötsug! Värsta på flera år. Jag skyller på amningen lite i alla fall mestadels för det finns ingen annan förklaring till varför det helt plötsligt har dykt upp igen (var ju tok sockerberoende för några år sedan). Om jag inte minns fel så var jag mer sötsugen än vanligt när jag ammade Leona men inte så här. Visst de två sista veckorna av graviditeten med Kira så unnade jag mig lite gott men inte så mycket att det skulle kunna förklara detta. Jag får ta och "avgifta" mig sen, så länge jag håller vikten kan jag unna mig lite (men det får inte blir överdrivet) men sen när jag slutat helamma då ska sockersuget bort helt!
Nu till Leona. De senaste två kvällarna har jag nattat henne (med Kira hängandes i brösten men det går bra ändå faktiskt) och då har hon somnat i sin säng :) (jippie), jag har visserligen fått sitta bredvid hennes säng på en stol tills det att hon somnat men ändå. I går natt vaknade hon och var jätteledsen vid 03 tiden och ville ha "annan mjölk", vilket betyder havremjölk (hon älskar det). Micke är ju den som går upp med henne om hon vaknar på nätterna och han la han tillbaka Leona i sin säng efter att hon fått havremjölk, klappade henne lite på huvudet och sen somnade hon om. Bara sådär, jag blev helt paff. I natt skrek hon till ordentligt i sömnen (tror jag) en gång annars sov hon hela natten. Eftersom Leona somnar så sent på kvällarna vid 20.30-21 så har vi bett personalen på förskolan att väcka henne efter 1h när hon sover middag och det verkar som om det börjar få effekt. I går kväll somnade hon 19.30 för att sova till 07 så otroligt skönt. Att hon sover 21-06 känns inte hållbart i längden varken för henne eller oss. Hur som helst är jag överlycklig över att hon sover i sin säng igen och förhoppningsvis kan hon inom kort somna själv igen också, men vi kommer att ta det lugnt så att hon inte känner sig övergiven.
24 april: en bra helg
Borsett från fredag kvällen då Kira var väldigt kinkig så har vi haft en riktigt bra helg. Micke har varit ute och lekt/städat med Leona, vi var hos Mickes föräldrar på middag i lördags och sen har Micke köpt och satt upp nya lampor i köket.
Leona är fortfarande inne i 2 årstrots men det har blivit lite bättre. Mina mammakompisar (som också har 2 åringar) känner igen beteendet och det är ju skönt att höra. Leona skötte sig dock exemplariskt hos Mickes föräldrar i lördags och somnade på 5 min sen när vi kom vid 21 tiden. Kira har varit lugn hela helgen samt gårdagen. Hon har inte ens varit snuttig på kvällstid utan varit nöjd om hon varit vaken eller så har hon sovit. I går hade hon en riktigt tröttdag och sov nästan hela dagen då märkte jag att jag har väldigt mycket mjölk, eftersom hon "bara" åt ca var 3:e timme så såg jag ut som Dolly Parton större delen av dagen. Sen är det också så att när Kira väl äter så äter hon inte lika länge som förut. Visst ibland tar det kanske 30 min men ibland går det på bara 10 min också vilket är SÅ skönt. Jag håller verkligen tummarna för att hennes marathonsnuttande/ätande nu är mestadels förbi.
I går köpte jag trosor till Leona (med Mimmi på som hon älskar)som hon fick prova att ha på sig i går kväll men efter att hon både kissat och bajsat i dem så gav jag upp och satte på henne en blöja. Jag tror dock att det var bra att hon fick känna hur det känns att kissa på sig. Även om hon inte är redo för att bli torr än så är trosorna en bra morot för henne då hon älskar att ha dem på sig.
Bilder
Uppdaterar föregående inlägg med lite bilder från i går och i dag.
Visst är hon lik mig?
Mammas knubbis :)
Micke matar med flaska med urpumpad mjölk
Leona matar Kira för första gången. Hon var lite ivrig men det gick fint ändå. Kärlek!
21 april: Ingen rolig kväll
I går kväll var tyckte Kira inte att livet var så skoj. Varför vet jag inte riktigt. Leona somnade snällt (dock tillsammans med Micke i vår säng) vid 20.30 vilket var tur. Kira var som vanligt väldigt snuttig på kvällen och hade även under dagen inte sovit längre än 2 timmar i sträck. Jag och Micke satte oss för att kolla på film vid 21 och Kira låg då och snuttade lite små irriterat och kunde inte komma till ro. Hon har varit mer eller mindre snorig nu i ca 3 veckor men just nu verkar det ha blivit värre igen. Det kan ha varit det som störde henne dels men jag vet som sagt inte. Strax efter 22 var jag helt slut och ville gå och lägga mig men Kira bara skrek, vid bröstet var hon vara lugn en stund för att sedan släppa taget och skrika. Övervägde ett tag att ge henne ersättning men tankte att jag måste ha is i magen för små bebisar är ju ofta kinkiga och orolig utan någon egentlig anledning på kvällstid. Vid 00.30 somnade äntligen Kira vid mitt bröst och jag däckade såklart på en gång. Natten har varit OK hon har vaknat med 2-3 timmars mellanrum och varit lite pipig men tillslut ätit och somnat om. Vid 5.50 vakade Leona och skulle komma in till mig och Kira (vi sover i bäddsoffan i Leonas rum) och pussa på lillasyster, vilket är gulligt men jag var skittrött och ville bara sova. Micke tog hand om Leona och jag fick tillslut sova till 7.30 (vilket absolut räknas som sovmorgon). Nu sover Kira tätt intill mig på sin amningskudde, ny matad och nöjd. Dagarna går bra med Kira men kvällarna är ibland riktigt jobbiga i synnerhet eftersom Leona brukar vara rätt kinkig då. Eller ska jag vara ärlig så är kvällarna till och ifrån ett litet helvete. Som tur är så hade jag inte förväntat mig så mycket annat eftersom jag kommer i håg att kvällarna även med lugna snälla Leona (hon var det som bebis ja) kunde vara ansträngande. Kira är ju helt annorlunda dessutom en riktigt sitta i famnen bebis. Som jag tidigare sagt jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan Baby Björnen (bästa köpet ever).
Det är tur att man älskar sina barn så gränslöst annars skulle man aldrig orka med detta. Sen vet jag ju att det inte kommer att vara såhär för alltid och att småbarnstiden passerar ganska snabbt (Leona är ju snart 2 och vart tog de 2 åren vägen?)
